Tänk att jag en dag skulle få uppleva det som jag drömt om i flera år. Att stå i köksfönstret och titta ut mot hästhagen och de nordsvenska hästarna, dessa kraftfulla, ståtliga men också lugna, trygga och godmodiga vännerna.

Hästar har alltid haft en stor plats i mitt liv och efter flera år som ponnymamma började en ny längtan ta form. Att få arbeta med hästen och använda den i vardagens sysslor. Precis så som det var förr i tiden. Jag längtade efter att få lära mig använda hästen i skogen och på åkern till exempel vid slåtter och plöjning.
När jag så för första gången kom i kontakt med den nordsvenska hästen föll jag direkt. De har allt det som jag drömt om och längtat efter.

Nu har det gått ett antal år sen jag fick hem det 6 månader gamla fölet som blev början på min väg framåt tillsammans med dessa fantastiska hästar. Att få forma och utveckla dessa kraftfulla djur för att vi ska kunna arbeta och trivas tillsammans, är ibland både tufft och svårt men också helt underbart. Till exempel när vi arbetat i skogen tillsammans, jag och min häst och kört fram ved, eller när vi ridit fram över stock och sten och jag har känt mig alldeles trygg i tilliten till att hästen fixar det här.

Och tänk, att sedan få sträcka ut i galopp och höra hur det dundrar i marken av kraften från stora och starka hovar. Men också få känna lugnet i vagnen eller släden, på tur i den underbara naturen, långt bort från all stress.
När allt bara fungerar och vi förstår varandra, hästen och jag, utan en massa ord kommandon, infinner sig en harmoni och lyckokänsla som inte kan beskrivas i ord.

Jag önskar att alla som någon gång har haft längtan efter att få uppleva naturen från hästryggen, vagnen eller släden verkligen ska få göra det.